Dagens assignment var minst sagt klurig, klurigare än vanlig. Såpass klurigt att jag var tvungen att bolla idéer med några klasskamrater för att få ihop det i huvudet. Klockan gick, flera timmar passerade innan jag tillslut började leka i datorn med photoshop. Jag är hemskt dålig med photoshop.
Jag fastnade vid kroppen. Händer, fötter, navel, armar, ansikte, näsborrar. Tillslut bestämde jag mig för att göra något med konturer. Konturer på människor, ta bort deras identitet och fylla tomrummet som blev med minnen, andra personer, vyer.
Fick en bild av Sandra från förra veckan då Sandra, Linnea, Lisa och jag lekte med att gömma oss på konstiga ställen. Det var dessutom det som jag först kom att tänka på när vi fick assignmentet.
Resultat av leka med konturer och vyer.
Här är ännu en med en bild av ett minne
Jag blev dock inte nöjd, snarare irriterad. Jag gillade idén, eller snarare, började värma upp till idén av konturer. Problemet blev att försöka utveckla bilderna till något fint men det stod helt stilla i knoppen. Jag fortsatte att bolla idéer med alla som ville höra på.
"hm, ne jag vet inte hur du vill göra uppgiften, men jag tänkte mig den handmålad när du beskrev det. Att man såg konturerna från en gubbe framifrån och sedan inuti en målad stad uppifrån."
Så jag satte igång, jag valde min favoritkontur (jag och min bror som står och pratar) och fortsatte sedan att leta fina men ändå enkla bilder som skulle kunna fungera inuti. Efter mycket letande valde jag en bild på de rykande skorstenarna vid järnvågen. Här kommer alltså mitt slutliga resultat.
Fyll tomrummen
Avslutar med en liten låt om en annan storebror: http://www.youtube.com/watch?v=imJyvplyOLQ
