Jag har i veckan suttit och läst i boken I normens öga, som jag benämnde i det förra blogginlägget. Boken är både lätt att läsa och att ta till sig. Det är så många små saker som förklaras i boken som skulle kunna göra så stor skillnad inom skolans väggar. Här kommer lite anteckningar som jag har fört medans jag har läst den.
Inkluderande perspektiv
- leta fram annan kunskap än den som finns i läromedlen.
- leta fram annan kunskap än den som finns i läromedlen.
- bara män? viktigt att lyfta fram kvinnor.
- bara gående människor? viktigt att lyfta fram människor i rullstol.
- bara vita människor? viktigt att lyfta fram mörkhyade människor.
etc.
För att kunna utmana normen räcker det inte med att bara synliggöra de som exkluderas. Måste även synliggöra normen som norm och problematisera det faktum att normer styr vårt handlingsutrymme. Om vi inte ifrågasätter normen riskerar vi att paradoxalt stärka normen.
Ex: Om homo-och bisexualitet presenteras som en särskild del av sex- och samlevnadsundervisningen framstår det som något annorlunda eller onormalt.
Ex: om kvinnor inom konsthistorian får en egen lektion som döps till "kvinnor onom konsten" framstår det som något avvikande från det normala.
INKLUDERA DET SOM NORMEN EXKLUDERAR
Att träna sitt normkritiska öga.
- titta på sig själv i det normkritiska arbetet
- vill jag att andra ska se vilka normer de agerar utifrån och påverkas av, måste jag själv se vad jag själv skickar ut för signaler genom det jag säger och det jag gör.
- hur normer påverkar mitt eget liv.
Förståelse & tolerans - inse att diskriminering är orättvist.
Välvilligt syfte - väcka elevernas empati för det "avvikande" och skapa förståelse för att de är precis som "alla andra".
Tolerans - skapas genom att olika fördomar lyfts fram. Bemöta och förklaras.
Toleransinriktat perspektiv kan ställa till med problem.
problemet är med andra ord att den inte utmanar normer eller synliggör makt (o) balansen, utan "bara" försöker få de som ingår i normern att tolerera "avvikarna".
(något jag kom att tänka på just nu.)
Jag var ute och tog en öl med en vän i veckan och satt och pratade just om detta, toleransinriktat perspektiv. Hon berättade om när hennes pappa gick i skolan och de hade sexualkunskap, eller dylikt, och lären hanterade normavvikelser inom sexuell läggning med att han tog in en homosexuell man till lektionen och sa. "Här ser vi en bög." Det var ungefär så jag tänkte på toleransinriktat perspektiv när jag läste det i boken. "Hej alla Normer, idag ska vi se på en Avvikare så att ni kan se att de inte är helt ollik er och att ni, mina kära Normer, lugnt kan gotta in er lite ytterligare i era vadderade bubblor, men ni ska försöka tolerera att Avvikare går runt bland oss!"
(slut på tanken)
Normkritiskt arbetssätt
Handlar om att vända upp och ner på det som tas för givet. Att tänka nytt innebär att tänka om. Ifrågasätta normen och öppna upp för nya tolkningar av allt ni ser, hör och gör i skolan, även vara normbrytande för att visa på andra sätt att vara. Genom normkritsikt förhållningssätt läggs fokus på skolpersonal och elever lär sig att granska och ifrågasätta hur de själva deltar i att upprätthålla normer för genus, sexualitet, etnicitet, klass och funktionsförmåga. Samtidigt förstå hur de samvarierar när människor definieras, rangordnas och värderas.
VIktigt att ställa kritiska frågor till sig själv, sitt ämne och till klassen.
Normstorm i bild. övningar
Bildsamtalet
Få både dig som lärare och dina elever att göra nya erfarenheter, skaffa nya kunskaper och få bättre förståelse för hur ni själva fungerar och påverkas av samhället.
- Vilka syns på bilden? Vilka syns inte?
- Finns det någon kategori av människor som syns och någon som inte syns?
- Vad händer på bilderna? Vad händer inte?
- Gör personerna något väntat eller ov'ntat utifrån den kategori du tror att de tillhör?
Uppgiften i sig behöver inte alltid vara omfattande eller djuplodande - det viktiga är att eleverna känner sig personligt berörda och bekräftade.
Bild och identitetsskapande
För unga är det säskilt viktigt tt få ha drömmar om framtiden, men detta behov utnyttjas av till exempel nöjesindustri och reklam för att sälja in visionen om "det perfekta livet". Därför måste skolan utrusta eleverna med strategier för att hantera de budskap som reklam och media ger.
- Klipp ut ord ur olika tidningar och magasin. Substantiv, verb och adjektiv, men undvik könsbestämmande ord.
- Lägg lapparna i en burk och låt eleverna dra 15-20 st.
- Skapa en person i bild. Tekning, målning, film, collage, skulptur etc.
- Diskutera skapelserna. Hur blev de? Hur tänkte eleverna med utgångspunkt i genus, funktionsförmåga eller utseende?
Informationskampanjen
Eleverna får i uppgift att göra en affischkampanj för att öka kunskapen om elevers sättigheter på skolan. Syftet är att sätta sig in i diskrimineringslagstiftningen och samtidigt gestalta abstrakta begrepp som diskriminering, trakassering och kränkande behandling.
Att se istället för att bara titta.
Genom bildanalys kan man visa på olika sätt att analysera och skapa föreställningar om världen. Att utgå från schablonmässiga bilder, som exempelvis ger en förenklad bild av män och kvinnor, kan vara belysande. Gå sedan in på mindre tydliga bilder.
- Välj ut flera bilder som du tror öppnar för många olika tolkningsmöjligheter.
- Be eleverna skriva ner ett antal frågor till bilden. Kan dels vara frågor på ett neutralt, , mer beskrivande plan, dels direkt till personen på bilden.
- Eleverna ska själv svara på frågorna. I grupp eller på papper. Tänk på att eleverna måste ha distans till personen på bilden. Du bör inte låta eleverna själva gå in i rollen som personen på bilden.
- En bra utgångsfråga kan vara "Hur trodde du/ni att personen skulle svara?
Med distans blir det lättare att utmana normens gränser än om man ska sätta sig själv i en svårhanterlig situation.
(något jag kom att tänka på just nu.)
När jag och Linnea var på praktik fick vi vara med på ett arbetslagsmöte där en kvinna (vars namn och proffession jag har glömt) skulle ta och förklara hur lärarna skulle arbete feministiskt i klasserna. Hon tog upp boken Alla borde vara feminister som är skriven av Chimamanda Ngozi Adichie, en kvinna som är född och uppvuxen i Nigeria. Kvinnan på mötet förklarade lite snabbt vad som ingick i boken, bland annat The danger of a single story, där Chimamanda Ngozi Adichie berättar som sin uppväxt och hur alla de böcker hon läste var präglade av en helt annan kultur, som hon fick för sig var den rätta.
Hur som haver var många lärare (manliga sådana) inte nöjda för "hur ska eleverna kunna relatera till någon som inte är uppvuxen och bor här i sverige?" och "om de inte kan relatera kan de inte heller få in kunskapen."
Kanske de där lärarna hade mått bra av att höra att distans kan underlätta!
(slut på tanke)
(slut på tanke)
Gör tvärtom normen.
Ett sätt att utmana normer och träna eleverna i ett kritiskt förhållningssätt. Ifrågasätt en bild och den som gjort den.
- Hur tror ni att konstnärhen har tänkt när hen gjorde bilden?
- Vem tror ni att konstnärhen är?
- Hur tolkar ni själva bilden?
Kan även granska bilden genom att göra om den i en egen version som är "tvärtom", där eventuella personer i bilden är på motsatt sätt eller gör något helt annorlunda.
- Vad händer om det blir en person av ett annat kön eller annan hudfärg?
Om det blir "oseriösa" bilder gör inget så länge vi pratar om varför det blir konstigt eller roligt. Är vi ovana att se vissa människor göra vissa saker? SE UPP för kränkande kommentarer och var beredd att markera att en bild skulle kunna uppfattas som kränkande om inte elverna tar upp det själva.
