Då Lisa var ute på äventyr fick jag lov att välja assignment. Jag gick runt och grubblade i timmar och kom på olika meningar som jag kände mycket för och som jag ville använda mig av. I slutändan struntade jag i alla ord och meningar, det kändes som att inget av det betydde något.
Jag kom att tänka på livet, tidningsartiklar, diskussioner jag har haft på sistone med vänner angående problem och ansvar i vardagen. Vad som känns självklart för en person kan kännas irrelevant eller banalt för en annan. Kom speciellt att tänka på en gammal vän vars sätt att tänka och se på saker och ting, inte alls passar mitt sätt att hantera livet.
Nu,
en världsmedborgare
konstigt och otroligt.
Allt är så självklart
så var det inte igår...
Livet är oförutsägbart, jobbigt, jävligt, förargligt, stressigt... nästan alltid. Jag ville att de skulle få ett assignment som fick dem att tänka, utåt i den stora världen där hemskhet och fasa finns. Samtidigt innåt på sig själva. Fundera på vilka de faktiskt är, som en i mängden och en enskild individ. Vad som är självklart en dag förändras, nästa dag ser vi på det från ett annat perspektiv och ifrågasätter ens eget tänkande från dagen innan.
Kommentera